Padda - Rupikonna

Herr Padda var alltid en av mina absoluta favoriter i "Det Susar i Säven" (en bok som jag varmt kan rekommendera för stora och små). Paddan som jag stötte på under min vårpromenad i Hartha var dock av den lugnare sorten - den rörde sig inte överhuvudtaget - inte alls - under den halvtimmeslånga photoshootingen efter att den bara plötsligt hoppat framför mig på vägen. Jag själv däremot låg och kröp och vrängde mig så mitt på trottoaren att en man på andra sidan gatan frågade ifall allt var okej med mig...

Herra Rupikonna (joissakin käännöksissä myös Herra Sammakko) oli ehdottomia suosikkejani "Kaislikossa Suhisee"-kirjassa (jota voin lämpimästi suositella niin pienille kuin suurillekin). Rupikonna, johon törmäsin kevätkävelylläni Harthassa oli lunkimpaa sorttia - se ei hievahtanutkaan - ei ollenkaan - koko puolituntisen kuvaussession aikana. Itse sen sijaan makasin ja ryömin ja vääntyilin jalkakäytävällä sen verran hälyyttävän oloisesti, että eräs mies kadun toiselta puolelta kysyi, josko olin kunnossa...

TILL sist lyfte jag den orörliga fotostjärnan bort från vägen - LOPUKSI nostin liikkumattoman valokuvamallin pois tieltä