Painavaa tekstiä - (lost in translation)

Lähetin hiljattain ensimmäisen varsinaisen tutkimukseeni kuuluvan tieteellisen artikkelin kielentarkastukseen (joo, olen TODELLA hidas mitä tähän julkaisemiseen tulee). Teksti piti ladata netin kautta tarkistajien luettavaksi, eikä noin painavat asiat näemmä siirry ikkunasta toiseen pelkästään hiirellä vetämällä:
 

Kaipa tuo on mukavan onomatopoeettinen käännös englannin sanasta drag. Ja toisaalta, hiiret ovat aika pieniä eläimiä, joten kaipa tiedostojen siirtely niille tosiaan on varsinaista raahaamista...



Det är för en gångs skull ganska onödigt att ens försöka översätta detta inlägg till svenska. Tjah, hur som helst. Jag skulle ladda upp min första vetenskapliga artikel för språkgranskning (ja, första. jag är JÄTTELÅNGSAM med min doktorsavhandling), och programmet ber mig att släpa in filen i rutan. Inte bara dra som vanligt, utan verkligen släpa den, "raahata" använder man i finskan normalt om att flytta väldigt tunga saker med nöd och näppe. Hah. Vad roligt.

Solförmörkelse - Auringonpimennys

SOLFÖRMÖRKELSEN sedd från mitt arbetsrum i Tharandt. Kolla den röda linsöverstrålningen vänster om själva solen, där ser man hur solen (liten vit klick) redan är lite täckt! AURINGONPIMENNYS työhuoneessani Tharandtissa. Punaisessa linssiheijastuksessa auringon vasemmalla puolella näkyy, miten aurinko (pieni valkea läikkä) on jo vähän peitossa.

 Förra veckan var det partiell solförmörkelse i stora delar av Europa (ni lyckades knappast missa det, eller?). Här i Dresden täcktes solen bara till 73%, men i alla fall sken den från en klar himmel för en gångs skull. Och förstås hade jag inga lämpliga specialglas att titta igenom. Hmf. Efter lite tricksande lyckades jag ändå spegla fenomenet på min mobiltelefonsskärm så, att själva solen var bakom en fönsterbalk men någon konstig "linsöverstrålning" (måste kolla upp det där ordet) från fönsterglaset och det mångdubbla skärmglaset i min telefon klart och tydligt visade hur långt förmörkelsen var. Men bara om jag höll telefonen i Just rätt vinkel. Och sedan påminde min syster mig om det superenkla tricket med lådkamera - man gör ett minimalt hål i ett papper med en nål riktar pappret mot solen och håller ett annat papper bakom det första som "skärm". Och voilà, där ser man en perfekt liten bild av solförmörkelsen!

Utanför var ljuset helt konstigt... lite som skymmning, fast mit på dagen. Och inte mycket - bara så att man fick en känsla av att något var konstigt. Men knappast hade man märkt nå't över huvudtaget om man inte hade vetat att det är solförmörkelse på gång.

EN OTROLIG bild...på ett klottpapper med ett minimalt hål (typ 10 cm ovanför min tumme). USKOMATON kuva...suttupaperista jossa on minimaalinen reikä (n. 10 cm peukaloni yläpuolella)

HÄR ser man hur det lite täckta solljuset sipprar genom det lilla hålet ovan och reflekteras på ett annat klottpapper. Fenomenalt ;) TÄSSÄ näkyy, miten vähän peitossa oleva auringonvalo tunkee sen minimaalisen reiän läpi ja heijastuu toiselle suttupaperille. Aivan mahtavaa ;)

Viimeviikolla näkyi osittainen auringonpimennys suuressa osassa Eurooppaa (tuskin onnistuitte välttämään tämän suur-uutisen?). Täällä Dresdenissä aurinko oli vain 73% peitossa, mutta ainakin se kerrankin paistoi kirkkaalta taivaalta. Eikä minulla tietenkään ollut mitään erikoislaseja, joiden läpi ilmiötä olisi voinut tihrustella. Höh. Pienen kikkailun tuloksena onnistuin kuitenkin peilaamaan pimennyksen kännykkäni näytölle niin, että itse aurinko oli ikkunapalkin takana ja näkyvissä oli vain jonkinlainen linssiheijastus ikkunalasista ja kännykkäni monikerroksisesta näyttölasista - ja tuossa heijastuksessa näkyi oikein hyvin, kuinka pitkälle pimennys oli edennyt. Ja sitten siskoni muistutti minua superhelposta reikäkamerametodista - tehdään neulalla reikä paperiin, suunnataan paperi kohti aurinkoa ja laitetaan sen taakse toinen paperi "valkokankaaksi". Ja kappas, paperille heijastuu täydellinen pieni kuva auringonpimennyksestä!

Ulkona valaistus oli ihan omituinen. Hiukan kuin aamu- tai iltahämärässä, vaikkakin keskipäivällä. Ja kuitenkin sen verran vähän, etten välttämättä olisi huomannut mitään outoa, ellen olisi tiennyt, että meneillään on auringonpimennys.

En liten bit historia igen - Taas pieni pala historiaa

Jag kan inte låta bli att hänga upp här denna innehållsförteckning från en insekttidskrift från 1934. Den är helt enkelt så elegant! Man skulle aldrig hitta en sådan där font i dagens vetenskapliga publikationer. Och de olika insektsällskapens logon brukar också vara mera strömlinjeformade idag än den lustika gräshoppsteckningen uppe till vänster. Ahh!

En malta olla ripustamatta tätä vuodelta 1934 peräisin olevan hyönteislehden sisällysluettelosivua tänne. Tuossa on vain jotain niin eleganttia. Tuollaista fonttia ei ikinä löytyisi tänä päivänä tieteellisestä julkaisusta. Ja hyönteisseurojenkin logot tuppaavat olla nykyään virtaviivaisempia kuin tuo vasemman yläkulman heinäsirkkatunnus. Ahh!

Tuokaa mukananne - Hämta med er

Lisäsinpä iloksenne uuden sivun (ei vain päivityksen!) blogiini. Ylärivillä oikealla löytyy nyt linkki "Tuokaa mukananne". Sieltä voitte kätevästi arpoa matkalaukkuun sopivan tuliaisen, kun tulette tänne käymään ;) Sillä tottahan toki olette tulossa, eikös? Saksasta nyt ei vaan kertakaikkiaan saa mignonmunia tai jauhettua pomeranssinkuorta.


Jag lade till en hel sida (inte bara ett inlägg!) till er glädje. Uppe till höger hittar ni nu en länk "hämta med er". Där kan ni enkelt lotta ut en passande hälsning till mig från Finland då ni kommer på besök hit ;) För visst har ni tänkt komma, eller? Det är nu bara helt enkelt så att man inte kan köpa mignonägg eller malen pomeransskal i Tyskland.

Julminnen på bordet - Joulumuistoja pöydällä

13.12 hade vi ett finskt julkonsert här i Dresden, och jag tog hem en av de stora rödblommande julstjärnorna som vi köpt som dekoration. Jag hade helt förberett mig på att blomman skulle vara stendöd vid det laget då jag kom hem i januari, men nej! Den blomstrade lika vackert som nästan en månad tidigare. I slutet av februari såg växten dock redan lite snopen ut, nästan bara de röda "blommorna" fanns kvar. Jag klippte av de granna topparna och satt dem i en vas för att förlänga glädjen lite till... och där blommar de fortfarande! Efter över 3 veckor! Jag är stort imponerad, och kan varmt rekommendera tricket vidare - släng inte bort era julstjärnor nästa år bara för att de gröna bladen håller på att falla av!

DÄR är den nu.  I mars. SIINÄPÄHÄN porskuttaa. Helmikuussa.

13.12 järjestimme Dresdenin suomalaisen seurakunnan kanssa joulukonsertin, ja jälkeenpäin sain mukaan kotiini yhden suurista monikukkaisista punaisista joulutähdistä, joita olimme hankkineet koristeiksi. Olin aivan varma, että kukka olisi kuollut kun palasin tammikuussa, mutta eipäs! Se kukki yhtä kauniisti kuin lähes kuukautta aikaisemmin! Helmikuun lopussa kasvi alkoi sentään jo hiukan nuutua, melkein vain punaiset "kukat" olivat jäljellä. Leikkasin huiput ja laitin ne maljakkoon, jotta värikästä iloa kestäisi keittiössämme vielä vähän kauemmin...ja siinäpäs kukkivat vieläkin! Yli kolmen viikon jälkeen! Olen todella yllättynyt, ja voin lämpimästi suositella temppua eteenpäin - älkää heittäkö pois joulutähtiänne ensi vuonna vain siksi, että vihreät lehdet tippuvat pois!

Tomaatteja - Tomater

EKAT "Blue Berry" lajikkeen versot puskevat jo esille! - DE FÖRSTA tomatplantorna av "Blue Berry" sorten är redan på väg!

Tästä se lähtee. Tilasimme kollegoiden kanssa tomaatinsiemeniä kesäksi, ja esikasvatus ikkunalautakasvihuoneessa alkoi jo nyt helmikuussa. Mahtaakohan tästä tulla yhtään mitään, viime vuonna ostimme tomaatinversomme puutarhakaupasta "valmiina"...

Nu sätter det i gång. Vi beställde tomatfrön tillsammans med några kollegor, och nu får de växa i ett miniväxthus på fönsterbredan. Månne det här alls fungerar, förra året köpte vi våra "färdiga" tomatplantor från trädgårdshandeln...

Redan lite vår - Vähän jo kevättä

De allra första vårblommorna håller på att slå ut i vår trädgård! Jag kan knappt vänta på att sätta igång med att odla igen - vi har en hel del planer för i år redan - men måste väl hålla mig ett par månader ännu, att det ändå fortfarande är vinter ser man på islocket på guldfiskdammen . Under tiden försöker vi få lite ordning och reda på det lilla huset i trädgården.

 

Ifjol hade vi absolut ingen tid att göra något inomhus, men förra lördagen bar vi äntligen ut den gamla dammiga soffan (att den vägde! Det var med nöd och näppe att vi överhuvudtaget lyckade bära den till skåpbilen som vi hyrt. Jag har fortfarande helt ömma armmuskler) och skaffade en ny bäddsoffa från Ikea (som inte vägde lika mycket men kom (förstås) i en otymplig papplåda). Ser framemot att tillbringa några varma sommardagar helt på vår "sommarstuga"...som förvisso ligger bara 10 min promenadväg hemmifrån. Men före vi kan bygga upp soffan måste vi lägga ett laminatgolv under det, och före vi kan lägga golvet måste vi måla taket, och före vi kan måla taket måste vi bygga upp ett arbetsbord och några hyllor i det lilla sidorummet (som vi tänker omvandla till en riktig verkstad - tänk att vi kommer att ha ett helt litet rum för att bygga, pynja och pyssla! Bara man hade lite mera tid...) så att vi kan flytta alla verktyg och annat som för tillfället bara ligger omkring i osorterade högar...

HÄR skall vi ha ett litet vardagsrum med bäddsoffa och bord... TÄHÄN tulee pieni olohuone vuodesohvan ja pöydän kera...

Mycket att göra alltså! Och mina fingrar riktigt kliar att få sätta igång, tyvärr bara är de två följande veckosluten redan fullbokade med annat program. Kanske hinner jag upp någon kväll efter arbetet.  Ojj att jag blir glad bara av att tänka på vår lilla trädgård och huset där.

Ensimmäiset kevätkukat heräävät puutarhassamme! En millään malta odottaa, että pääsen taas istuttamaan - meillä on jo vaikka mitä suunnitelmia kasvimaallemme - mutta kaipa pitää malttaa vielä pari kuukautta. Jääkansi kultakalalammen päällä kielii vielä talvesta. Kevättä odotellessa yritämme laittaa pientä puutarhamökkiämme kuntoon.

Viimevuonna meillä ei ollut tippaakaan aikaa keskittyä talon sisustukseen, mutta viime lauantaima saimme vihdoin kannettua ulos vanhan pölyisen sohvan (joka oli ihan älyttömän painava! Saimme sen juuri ja juuri kannettua vuokrapakettiautoon, käsivarteni ovat vieläkin ihan hellinä) ja hankittua uuden vuodesohvan Ikeasta (joka ei painanut yhtä paljoa, mutta joka (tietysti) oli pakattu kömpelöstikannettavaan pahvilaatikkoon). Odotan innolla, että pääsemme kesällä viettämään muutaman päivän kokonaan "kesämökillämme"...joka tosin sijaitsee vain 10 minuutin kävelymatkan päässä kotoa. Mutta sitä ennen pitää sohva vielä koota, sitä ennen pitää laittaa laminaattilattia sohvan alle, sitä ennen pitää maalata katto ja sitä ennen pitää rakentaa työpöytä ja hyllykkö viereiseen pikkuhuoneeseen, jotta saamme hieman järjestystä joka puolella lojuviin työkaluihin ja muihin tarpeisiin. Pikkuhuoneen ajattelimme muuttaa oikeaksi verstaaksi - ajatelkaas, kokonainen pieni huone askartelua ja rakentelua varten! Olisipa vain vielä enemmän aikaa (ja vähemmän muita kiinnostuksenkohteita)...

NU kan man redan se golvet! LATTIa näkyy jo!

Paljon tekemistä siis! Sormiani oikein syhyää päästä vauhtiin, valitettavasti vain kaksi seuraavaa viikonloppua on jo varattu täyteen muuta ohjelmaa. Ehkä ehdin tarhalle joku ilta töitten jälkeen. Oi, miten tulenkaan iloiseksi pelkästään kun ajattelenkin puutarhaa ja pientä mökkiämme!

EN SNÄCKA hade klättrat upp på skåpdörren för att övervintra där. KOTILO oli kiivennyt kaapinovelle talvehtimaan.