Harrastelijaetymologi - Hobbyetymolog

PUUTARHAMME suomen- ja ruotsinkieliset voikukat: smörblomma tarkoittaa hämäävästi niittyleinikkiä, vaikka nimen santarkka käännös onkin voikukka. Myös englanninkielinen buttercup viittaa voihin. FINSKA och svenska smörblommor i vår trädgård: voikukka är maskros, fast namnet ordagrant översatt betyder smörblomma. Även smörblommans engelska namn,  buttercup, syftar på smör.

Mikä ihana tunne, kun joskus kaikki palaset loksahtavat kohdallen, ja yhtäkkiä tajuaa jotain, mitä ei ole ennen ymmärtänyt!

Minulle käy näin toisinaan sekalaisten lainasanojen kanssa... otetaanpa kesäinen ja puutarhainen esimerkki: voikukka. Jo jonkun aikaa sitten ihmettelimme Tobin kanssa, onkohan sattumaa, että voikukka sekä saksaksi (Löwenzahn, "leijonanhammas") että englanniksi (dandelion) viittaa leijoniin. Seikka jäi kaivelemaan jonnekin takaraivoon, kunnes eräänä päivänä tajusin tarkistaa kukan ranskankielisen nimen: dent-de-lion eli leijonanhammas! Nimi on siis täysin sama kuin saksaksi, ja englanninkielinen dandelion on sekin pelkkä enemmän tai vähemmän väärinkirjoitettu foneettinen versio ranskankielisestä nimestä. Nimitys tulee ainakin Wikipedian mukaan voikukan lehtien terävistä "hampaista".

Voinkeltaisen kukan suomenkielisen nimen alkuperää ei ole kovin vaikea arvata, ruotsinkielinen "maskros" (matoruusu) ei ehkä kuulosta niinkään runolliselta, mutta on tavallaan paikkaansapitävä: voikukat houkuttelevat puoleensa sekalaisia ötököitä. Ja näemmä voikukkaa on ruotsissakin aikanaan kutsuttu lejontandiksi, norjaksi se on edelleen løvetann.

Vähemmän imarteleva ranskankielinen nimi voikukalle on "pissenlit" - vapaasti käännettynä "pissasängyssä". Tämä voikukan diureettisiin vaikutuksiin viittaava termi on ollut käytössä myös englanniksi muodossa "wet-a-bed" sekä "pee-a-bed".

"Mit' onkaan nimi...?" puutarhassamme nämä keltaiset kukkijat kuitenkin kovasti yrittävät kähveltää leijonanosan kasvimaastamme.

Vilken skön känsla, då alla bitar ibland passar ihop och man plötsligt fattar någonting som man aldrig förstått förrut!

Den känslan har jag många gånger fått uppleva med olika låneord... låt oss ta ett somrigt trädgårdsexempel: maskrosen.  Redan en längre tid hade vi undrat med Tobi, vilket konstigt sammanträffande det är att maskros både på tyska (Löwenzahn, "lejontand") och på engelska (dandelion) syftar på lejon. Någon gång senare fattade jag att kolla upp vad blomman heter på franska: dent-de-lion, alltså lejontand! Namnet är alltså helt samma som på tyska, och det engelska namnet visade sig också vara endast en mera eller mindre felskriven fonetisk version av det franska namnet. Enligt Wikipedia syftar namnet på maskrosens starkt tandade blad.

Det finska namnet på den gula blomman är "voikukka" - smörblomma, vilket ju är lätt att förklara. Det svenska namnet syftar på alla de småkryp som blomman lockar till sig. Och tydligen har maskrosen också i sverige tidigare kallats för "lejontand", på norska heter den fortfarande løvetann.

Ett mindre poetiskt franskt namn för maskrosen är "pissenlit" - fritt översatt "pissisängen". Namnet syftar på växens diuretiska egenskaper och har använts även i england i formen  "wet-a-bed" och "pee-a-bed".

"Vad är ett namn...?" I vår trädgård försöker dessa gula blomster hur som helst erövra lejonparten av vårt grönsaksland.