lauantai 31. elokuuta 2013

Tarinoiden puutarha - Sagornas trädgård




Tämän autiotalon ohi kävelen työmatkallani metsään. Hämähäkinverkkoverhoissa, kenkärajassa sekä ruosteisessa rasiassa, jonka lukossa on vielä avainkin, on jotain sadunomaista. Joskus vielä kiipeän haalistuneen aidan yli puutarhaan ja avaan rasian. Tai sitten tyydyn vain ohikulkumatkoillani kuvittelemaan, mitä kaikkea sieltä voisi löytyä... Todellisuus olisi todennäköisesti mielikuvitusta tylsempää.


På min väg till skogen går jag alltid förbi det här ödehuset. Det ligger något sagolikt i spindelnätsgardinerna, den ensamma skon och den rostiga lådan i vars lås det ännu sitter en nyckel. Någon dag klättrar jag ännu över staketet in i trädgården och öppnar lådan. Eller så nöjer jag mig med att fantisera om allt som där kunde finnas varje gång jag går förbi... Verkligheten skulle troligtvis vara tråkigare än fantasin.

tiistai 27. elokuuta 2013

Mysteerikökkö #3

Det var en tid sen sist... nu känns oktober-deadlinet redan obekvämt nära. Dags att börja forma styrox - vilket underbart och vidrigt material, små elektriska spån flyger runt överallt!


Onkin vierähtänyt tovi siitä, kun viimeksi tartuin tähän projektiin...lokakuinen deadline tuntuu jo olevan epämukavan lähellä. Aika yrittää styroksin muotoilua - ihanankamala materiaali, josta lentelee pieniä sähköisiä lastuja joka paikkaan!

STYROX därför för att vi har massor av det efter flyttning och nya möbler/hushållsmaskiner ;) STYROKSIA siksi, että meillä on sitä valtavasti muuton ja uusien huonekalujen/kodinkoneiden jäljiltä
VAD blir det här? MITÄ tästä oikein tulee?
JAG skär stycket i små skivor och skivorna ännu i halvor... och sedan limmar jag dem på en tygremsa. LEIKKAAN kappaleen pieniksi siivuiksi ja siivut vielä puolikkaiksi... ja sitten liimaan ne kangassuikaleelle.
RESULTATET blir en trevligt flexibel...grej. Stal idéen från en leksaksorm. TULOKSENA mukavan liikkuvainen...jutska. Varastin idean lelukäärmeestä.
DET hela kommer att sitta ihop någolunda såhär. JOTENKIN näin palaset lopulta menevät yhteen.

sunnuntai 25. elokuuta 2013

Lisää pipoja - Mera mössor

Nyt olen tutustunut saksalaiseen pipovillitykseen entistä syvemmin... aika uskomaton aalto. Myboshi-ilmiön rinnalle on nopeasti noussut iso kasa vastaavia (=ihan samanlaisia) pipoyrityksiä kuten:

Hatnut:
Viisi hiihtäjäpoikaa opettelee virkkaamaan, pistää pystyyn nettiyrityksen, myy paksulla villalangalla virkattavia raitapipoja, kirjoittaa kirjan, hankkivat oman lanka- ja ja virkkuukoukkumerkin ja omat etiketit. Kuulostaa lievästi tutulta. Kopiobonus vielä siitä, että Hatnutin logossa komeilee tammenterho, ihan niin kuin Myboshillakin.

Q'uchu
Dresdeniläinen nuori pariskunta panee pystyyn oman myssy-yrityksensä. Kuten Myboshilla löytyy näilläkin netistä piponsuunnitteluohjelma, lankamerkki ja kirja tosin vielä puuttuvat.

Duuks
Nuorten perustama yritys? Jep. Piponsuunnitteluohjelma? Jep. Käsintehtyjä pipoja paksusta langasta? Jep. Kirja & oheistuotteet? Noup.

Wooly Woodpecker
Wow, yrityksen takana on tyttö. Joka opetteli hiihtolomalla virkkaamaan.

Häkelhut
Sama tarina, paitsi että tämän yrityksen omistaja opetteli virkkaamaan kesälomalla surffaajien parissa, ei talvella hiihtokeskuksessa.

Häkelhelden
Kaksi nuorta poliisia (!) opettelee virkkaamaan... Myssyistä saaduilla tuloilla tuetaan hyväntekeväisyyttä, tässä siis mukava ero muihin yrityksiin. Pojat ovat myös nerokkaasti korvanneet muiden yritysten perinteiset kangasetiketit pelkillä kaikkiin pipoihin nopeasti kirjotuilla neljällä pystyviivalla.

Summa sumarum: on siistiä ja trendikästä, kun nuoret ihmiset opettelevat vanhoja kädentaitoja. Ja vielä siistimpää, jos ajatuksen takana on porukka poikia. Tuosta löytyykin aika paljon nettikritiikkiä - kaksi virkkaavaa opiskelijatyttöä tuskin olisi herättänyt kenenkään huomiota. Myboshinkin nykyiset virkkaajat ovat lähes kaikki naispuolisia, idean saaneiden poikien keskittyessä markkinointiin...




Nu har jag grävt mig även djupare in i de tyska virkmössornas vimsiga värld... en ganska otrolig modevåg. Vid sidan om Myboshi finns det nu ett stort antal motsvarande (=helt likadana) mössföretag, t.ex.:


Hatnut:
Fem skidpojkar lär sig att virka, sätter upp ett Internetföretag, säljer randiga mössor som handvirkats med tjock yllegarn, skriver en bok, skaffar sig ett eget garn- och virknålsmärke samt egna etietter. Låter vagt bekant.  Kopieringsbonus ännu från logon som har ett ekollon, precis som Myboshis logo.


Q'uchu
Ett ungt par i Dresden sätter upp ett eget mössföretag. Liksom Myboshi har de en mösskonfigurator online, men eget garnmärke och bok saknas ännu. 

Duuks
Företag grundats av unga människor? Javisst. Mösskonfigurator? Jo. Handgjorda mössor av tjockt garn? Ja. Bok och annat extra? Nä.

Wooly Woodpecker
Företaget grundades av en flicka (!) som lärde sig att virka under en skidsemester. Så originellt!

Häkelhut
Samma story, fast ägaren till detta företag lärde sig att virka under sommarlovet bland surfare istället för den traditionella skidsemestern.


Häkelhelden
Två unga poliser (!) lär sig att virka... Inkomsten från mössorna används dels till välgörenhet, vilket är en fräsch skillnad till de andra firmorna. Pojkarna har också smart ersatt de traditionella tygetiketterna med bara fyra lodräta streck som snabbt broderas in på varje mössa.

Summa sumarum: Det är tufft och trendigt, då unga människor lär sig gamla handarbeten. Och ännu tuffare om det är pojkar som gör det. Det senare har också väckt en hel del internetkritik - två virkande studentflickor skulle knappast väcka mediernas intresse. Men även Myboshis virkteam består nästan enbart av kvinnor, medan pojkarna som först hade idéen koncentrerar sig på marknadsföring...


lauantai 24. elokuuta 2013

Myboshi

Big in Japan...och i Tyskland. Två studentpojkar lär sig att virka mössor under en skidlärarutbytesresa till Japan, kommer hem till Tyskland och börjar sälja handgjorda mössor på Internet. Full succé direkt. Pojkarna är genast pop såväl på Internet som radio, TV och tidningar. Mössorna - som kunden själv får planera online med en "mösskonfigurator" - säljer världen runt som smör och kostar sådär 50 € styck (om man vill ha en tofs på mössan. Utan tofs bara 45€). Pojkarna inser att de inte hinner virka alla mösor själv och anställer 25 virkglada tyska hemmafruar för sin firma. Mössorna väcker också gör-det-själv-folkets intresse, och innan en massa kopior kommer ut på marknaden publicerar pojkarna en egen instruktionsbok - nu kan vem som helst själv virka officiella Myboshi (boshi är japanska för mössa) mössor, med boken kommer nämligen också tre officiella Myboshi-etiketter som man kan sy på sina mössor. Etiketterna blir förresten dyr valuta på Internet - på Ebay får man betala ca. 2€ för en 2x2cm tyglapp. Och då folk börjar fråga efter annat än mössor - handskar, väskor, halsdukar - publicerar pojkarna sin följande bok. Den tredje boken lär utkomma om ett par veckor, och det ser ut som om Myboshi kommer att sprida sig från garderoben till vardagsrummet, på pärmen syns nämligen dynor, glasvärmare och en matta. Nu har pojkarna också ett eget garnmärke och egna virknålar till salu. Och då man köper tre officiella Myboshi-garnnystan får man en officiell etikett på köpet (de där tre från boken räcker ju inte långt. Och vem vill väl ha en mössa utan etikett?!?).

Ge-ni-al marknadsföring, alltså.

Världen är full med virkningsböcker, på Internet finner man tusentals gratisinstruktioner...men nu skall allt heta Myboshi. Något annat duger inte. Och visst, modellerna är snygga, moderna, bekväma och framförallt superenkla och snabba att tillverka själv av härligt tjockt yllegarn med virknål storlek 6-10 (=stor).

Jag är såld. Föll pladask offer för reklamen och ångrar inte ens min svaghet. Sedan måndag är jag en stolt ägare till båda böckerna, ett antal officiella garnnystan och etiketter och två virknålar. För första gången i mitt liv har jag virkat fram något nyttigt (istället för bara gulligt). Nu vet ni vad ni får i julklapp. Mjuka presenter.

DEN lilla amigurumi Cthulhun [om frasen låter som rotvälska, googla dig klok] som kikar fram bakom boken har inget med Myboshi att göra. För den finns det helt gratis instruktioner på Internet. Pfft. KIRJAN takaa kurkkaavalla amigurumi-cthulhulla [jos kuulostaa siansaksalta, googlaa itsesi ajan tasalle] ei ole mitään tekemistä Myboshin kanssa. Siihen on olemassa ihan ilmaiset ohjeet netissä. Pyh.

Big in Japan... ja Saksassa. Kaksi opiskelijapoikaa opettelee virkkaamaan pipoja hiihto-opettajakoulutuksessa Japanissa. Palattuaan saksaan pojat alkavat myydä käsintehtyjä pipoja Internetissä. Menestys on taattu. Pojat kohoavat kärkeen ja pinnalle niin netissä kuin radiossa, TVssä ja lehdissäkin. Pipot - jotka asiakas saa itse suunnitella piponsuunnitteluohjelman avulla - menevät kaupaksi kuin jäätelö helteellä ja niistä saa pulittaa rapeat 50 € kipale (jos siis haluaa tupsun pipoonsa. Ilman tupsua hinta taitaa jäädä 45 euroon). Pojat tajuavat, etteivät millään itse pysty virkkaamaan tarpeeksi pipoja, ja palkkaavat 25 virkkausintoista saksalaista kotirouvaa yritykseensä. Pipot herättävät myös tee-se-itse-yleisön kiinnostuksen, ja ennen kuin netti alkaa tulvia epävirallisia kopioita pojat julkaisevat oman ohjekirjansa. Nyt kuka vain voi itse virkata virallisen Myboshi pipon (Boshi on japania ja tarkoittaa pipoa), kirjan mukana tulee nimittäin kolme viralista Myboshi-etikettiä jotka voi ommella pipoonsa. Etiketeistä tulle muuten kallista valuuttaa netissä - Ebayssa saa maksaa n. 2€ yhdestä 2x2cm kokoisesta kangaslappusesta. Ja kun fanit alkavat kysellä muiden tuotteiden - hanskojen, kaulahuivien ja laukkujen - perään, julkaisevat pojat toisen kirjansa. Kolmas kirja ilmestynee näinä viikkoina, ja sen myötä Myboshi taitaa levitä vaatekaapista olohuoneeseen, kansikuvassa näet komeilee tyynyjä, mukinlämmittimiä ja matto. Pojilla on nyt myös myynnissä oma lankamerkki ja oma virkkuukoukkusarja. Ja jos ostat kolme virallista Myboshi-lankakerää saat virallisen etiketin kaupan päälle (kirjan mukana tulevat kolme etikettiähän eivät pitkälle riitä. Ja kuka nyt haluaisi pipon ilman etikettiä?!?).

Ne-ro-kas-ta markkinointia, kertakaikkiaan.


Maailma on täynnä virkkauskirjoja, netti on pullollaan ilmaisia ohjeita... mutta nyt pitää kaiken olla virallista Myboshia. Kaikki muu on out. Ja totta, mallit ovat siistejä, moderneja, mukavia ja ennen kaikkea todella helppoja ja nopeita virkata itse ihananpaksusta villalangasta valtavalla (nro. 6-10) virkkuukoukulla.

Olen myyty. Sorruin heti mainoksen orjaksi, enkä edes kadu heikkouttani. Maanantaista asti olen ollut molempien Myboshi-kirjojen, muutaman lankakerän ja etiketin sekä kahden Myboshi-virkkuukoukun ylpeä omistaja. Ensimmäistä kertaa elämässäni olen virkannut jotain hyödyllistä (söpön sijaan). Nyt tiedätte, mitä saatte joululahjaksi. Pehmeitä paketteja.

perjantai 23. elokuuta 2013

Osaan kirjoittaa - Jag kan skriva

...vaikkei siltä aina näytäkkään. En tule ollenkaan toimeen googlen kielentarkastustyökalun kanssa! Bloggaan kahdella kielellä ja kirjoittelen sähköposteja neljällä kielellä, ja aina tuo pahuksen oikoluku yrittää vääntää sanojani jollekin muulle kielelle. Eikä riitä, että se alleviivaa kaiken punaisella siksakilla, ei, se myös varoittamatta muuttaa kirjaimia milloin huvittaa. Ärsyttävintä on, että ohjelma muuttaa jokaisen ruotsinkielen "i"-preposition isoksi englantilaiseksi "I":ksi. MITEN TÄMÄN SAA POIS PÄÄLTÄ?!? Oikeastaan ongelma esiintyy vain kotikoneellani, töissä saan kirjoitella normaalisti. Mutta siellä puolestaan käytössäni on saksalainen näppäimistö, josta kokonaan puuttuu ruotsalainen å. Nyt kaikki luulevat minua toivottomaksi täysin analfabeetiksi...

EN todellakaan tarkoittanut patoa tai mallastamista! JAG menade verkligen inte att skriva om fördämmningar eller malt!


Jag kommer inte överens med googles språkcheck! Jag bloggar på två språk och skriver e-post på fyra språk, och alltid vill det där dumma verktyget ändra mina ord till något annat språk. Och inte nog med att den stryker under allt med röd siksak-linje, den ändrar också helt utan varning bokstäver och ord. Och varje gång jag skriver den svenska prepositionen "i" ändrar programmet det till ett stort, engelskt "I". ctrl+z hjälper, men tar tid. HUR KAN JAG STÄNGA AV DET HELA?!? Egentligen gäller problemet bara min hemmadator. På jobbet funkar allt normalt. Men där har jag däremot tyskt tangentbord som saknar å helt och hållet. Nu tror alla att jag är totalt analfabet...

torstai 22. elokuuta 2013

Korsstygn - Ristipistoja


Mitt nyaste motto hänger över mitt skrivbord. Tacka vet jag korsstygnstextgeneratornwww.stichpoint.com som är lite klumpig att använda men trots det helt genial.

Uusin mottoni riippuu nyt kirjoituspöytäni yllä. www.stitchpoint.com-sivuston ristipistotekstigeneraattori on nerokas (vaikkakin vähän kömpelö käyttää).

sunnuntai 18. elokuuta 2013

Koteloista - om puppor

Työasiat pyörivät lomareissuilun jälkeen taas mielessä, joten miksipä en esittelisi niitä teillekin. Kaikista kommelluksista huolimatta, ovat kaikki hengissä selvinneet toukkani nyt koteloituneet, vuorossa on siis koteloiden punnitusta sekä akuisten perhosten odottelua :)

Tankarna har efter semesterresorna nu återvänt till arbetet, så jag kan väl lika bra presentera följande del av min forskning till er, kära läsare. Trots alla om och men har alla de överlevande fjärillslarverna nu förpuppat sig - det är alltså dags att väga puppor och vänta på fullvuxna fjärillar.

KOTELOITUMISVALMIIT toukat purkitan pieniin lasipurkkeihin, joissa on rahkasammalta. Rahkasammal pitää purkin sopivan kosteana ja pH-tason sopivana sekä lisäksi estää aika tehokkaasti koteloiden homehtumisen antiseptisten ominaisuuksiensa ansiosta. Purkit etiketöidään ja numeroidaan, lopuksi merkitsen ne vielä kumilankavärikoodein - punaiset ovat jo koteloituneita, vihreät vielä koteloitumisvaiheessa ja keltaisissa purkeissa on jotain häikkää... valitettavasti olen törmännyt kaikenlaisiin ongelmiin myös tutkimukseni tässä vaiheessa (huokaus). LARVERNA som börjar förpuppa sig sätter jag i små glasburkar med vitmossa som håller burken lagom fuktig, reglerar pH-nivån och förhindrar - tack vare sina antiseptiska egenskaper - mögel. Burkarna förses med etikett och nummer, och till sist ännu med gummibandsfärgkod. I de röda burkarna har larven redan förpuppat sig, i de gröna är de ännu i förstadiet och i de gula är det något skumt på gång... tyvärr har jag stött på diverse problem även i det här skedet av arbetet (suck). 
LABRASTA kotoisin olevat kotelot pidän samassa kasvatuskaapissa kuin toukatkin, metsäkotelot päätyvät yliopiston pihalla olevan "minieläintarhan" sähkökaapin päälle muovipaljuun. Näin ne ovat suurimmaksi osaksi säältä suojassa, mutta kuitenkin suht. luonnollisen valaistuksen ja lämpötilojen armoilla. MINA labbpuppor håller jag i samma klimatskåp som larverna, men skogspupporna får nöja sig med en plastbalja på elskåpet i "minidjurparken" på universitetsbakgården. De är rätt så väl skyddade från väder och vind, men utsätts ändå för naturlig ljusrytm och temperaturväxlingar.  
AITAUKSEN varsinaiset asukit, näätä kultakurkku sekä minkit tulevat usein tervehtimään herkkupalojen toivossa. Hilleriä en vielä ole bongannut, on kai arempaa sorttia. *Päivitys 25.8! Perjantaina näin kiireisen vilahduksen pikkuruisesta otuksesta, pinkoi hurjaa vauhtia kahden piilokolonsa välillä* INHÄNGNADENS egentliga invånare, mården och de två minkarna, kommer ofta och hälsar mig välkommen I hopp om läckerbitar. Den skyggare illern har jag däremot aldrig lyckats se. *Uppdatering 25.8 På fredag såg jag den lilla illern sprinta ilsnabbt mellan två gömställen*


TARPEEKSI tarkan vaa'an löytäminen osoittautui pulmalliseksi. Lopulta päädyin kiikuttamaan koteloni 14 km päähän Dresdeniin uudelle biologian laitokselle punnittaviksi, 4 juna/bussimatkaa per päivä muutama kerta viikossa (kotelot pitää punnita n. 14. päivä koteloitumisesta) kävi kyllä hermoille. Uusi bilsanrakennus tosin ehkä oli vaivan väärtti, ihana vihreä, elävä oleskelualue heti aulassa! ATT hitta en tillräckligt precis våg visade sig svårt. Till sist måste jag ta mina puppor till den nya biologibyggnaden i Dresden. 4 gånger om dagen 14 km med tåg/buss flera ganger om veckan (för att pupporna måste alla vägas ca. 14 dagar efter förpuppning) gick på nerverna! Men kanske det var värt mödan för att  komma in på biologiska institutet - vilken underbar levande och grön park de har inomhus i aulan!
KUN vihdoin oli aika punnita havununnien koteloita (jotka viettävät koteloissaan vain pari viikkoa ja jotka siksi punnitaan jo 7. päivän paikkeilla), sain huonekollegaltani tietää, että Tharandtistakin kuitenkin löytyy sopiva vaaka. Hän oli kysellyt asiasta maaperätutkimuksen laitokselta, josta kukaan vain ei ollut viitsinyt vastata omiin sähköpostikyselyihin. No joo, eipähän tarvitse enää pendelöidä, mutta toisaalta pitää jotenkin muuntaa kahden eri vaa'an antamat tulokset vertailukelpoisiksi. Ja muuten, kaikilla muilla laitoksilla tuntuu olevan upeampi aula kuin meillä! Katsokaa nyt tuotakin viidakkoa... NÄR det äntligen var dags att väga barrskogsnunnornas puppor (barrskogsnunnorna stannar bara ett par veckor i puppan och måste därför vägas kring dag 7), fick jag höra av min rumkollega att det faktiskt finns en precisionsvåg i Tharandt också. Han hade frågat jordmånsforskarna om saken - ingen av dem hade tidigare svarat på mina e-postförfrågningar. Skönt att inte behöva pendla längre, men det är tyvärr inte helt enkelt att jämföra resultat från två olika vågar. Och förresten, alla andra institute verkar ha en tuffare byggnad än vi! Ta en titt på djungeln till vänster...

Pikku hiljaa olen punninnut kaikki koteloni. Havununnat ovat parhaillaan kuoriutumisvaiheessa, mittareita saanen vielä odotella pari kuukautta. Palaan asiaan kun taas on jotakin näytettävää ;)

Så småningom har jag vägt alla mina puppor. Barrskogsnunnorna håller på att kläckas, de andra får jag vänta på ännu i ett par månader. Berättar mera igen då det finns något att berätta om ;)

torstai 15. elokuuta 2013

Mittelalterwoche 2013 - der Erbe von Rieneck

 

Sådärja, nu är jag äntligen tillbaka vid min dator. Tyvärr. Scouternas medeltidsvecka på scoutborgen i Rieneck var underbar. Lägger upp några bilder här - eventuellt får ni flera under vinterveckorna då sommaren är ett minne blott ;)

Noniin, nyt olen valitettavasti palannut tietokoneeni ääreen. Partiolaisten keskiaikaviikko Rieneckin partiolinnassa oli ihana. Tässä muutama kuva - ehkäpä saatte niitä lisää talven aikana, kun kesä on muisto vain ;)

VI målar skyltar - MAALAAMME kylttejä

Mitt evenemang började redan på fredagen - jag hjälpte organisationsteamet med att dekorera borggården. Marknadsständer skulle surras ihop, fanor hängas överallt och tält måste resas för såväl badehus som mellanmålsoas i orientalisk stil. Vi fick just och just allt klart före deltagarna anlände på söndag.

Oma tapahtumani alkoi jo perjantaina - autoin järjestäjätiimiä linnanpihan koristelussa. Piti köyttää kokoon markkinakojuja, ripustaa lippuja joka paikkaan ja pystyttää telttoja niin keskiaikaiselle kylpylälle kuin itämaistyyliselle välipalakeitaallekin. Saimme sunnuntaina juuri ja juuri kaiken valmiiksi ennen osallistujien saapumista.

NU måste de bara hängas upp - NYT ne pitää vielä ripustaa paikoilleen
ALLTID orkar man inte arbeta så effektivt. Minst lika många säckar flög ner som upp... AINA ei työnteko voi olla täystehokasta. Säkkejä taisi lentää takaisin alas vähintään yhtä monta kuin ylöskin.

De första dagarna var reserverade för workshoppar. Allt från lederarbeten och snide, sömnad och tovning, intarsi och smide till örtlära, dans, improvisationsteater och körsång stod på programmet.

Viikon ensimmäiset päivät oli varattu työpajoille. Tarjolla oli kaikkea nahka- ja puutöistä, ompelusta ja huovutuksesta, intarsiasta ja takomisesta yrttitietoon, tanssiin, improvisaatioteatteriin ja kuorolauluun.
RESULTAT från ugnsworkshoppen. Funkar bra! - UUNITYÖPAJAN erinomainen lopputulos.
LILLA rödluvan i smedjan - KIIREENVILKKA-punahilkka pajassa
VECKANS alster: en medeltida mössa, ett intarsiarbete, ett minimalt nystan med självspunnen ylletråd och en sned ljusstake. VIIKON tuotokset: keskiaikainen myssy, intarsiatyö, minikeränen itsekehrättyä villalankaa ja hapero kynttilänjalka. Kukaan ei ole seppä syntyessään (paitsi ehkä ystäväni Jalopeura).

På onsdagkväll överraskades vi av en mäktig stormby mitt under tornerspelen. Jag har aldrig sett en så stark vind - bänkarna bara gled runt på borggården och vårt badetält slets i bitar (vilket kostade över 1000€ extra för organisationsteamet). Följande dag var det dags för en liten vandringsutfärd och återuppbygge.

Keskiviikkoillan turnajaiset keskeytyivät yllättäen hurjan ukkospuuskan myötä. Enpä ole moista kokenut, penkitkin vain liukuivat pitkin pihaa ja kylpylätelttamme kankaat repeytyivät (mistä koituikin yli tonnin odottamaton menoerä järjestäjätiimille...) Seuraavana päivänä oli ohjelmassa pieni vaellusretki sekä tapahtumapaikan uudelleenrakentamista.

NÄSTAN alla våra fina flaggor hade slitits loss och flög vilt omkring. MELKEIN kaikki hienot lippusiimamme olivat repeytyneet ja lentelivät pitkin pihaa.
VÅR internationella hantverksklubb fick fortsätta sina sysslor innomhus. KANSAINVÄLINEN käsityökerhomme sai jatkaa puuhiaan sisätiloissa.

De två sista dagarna var reserverade för festförberedelser. Vi blev indelade i olika gillen som alla tog hand om ett specialområde - dekoration, musik, mat, kläder och underhållning. Det var otroligt att se vad 85 kreativa, motiverade människor får till stånd i mindre än två dagar!

Leirin viimeiset päivät oli varattu juhlavalmisteluille. Meidät jaettiin eri kiltoihin, joista jokaisella oli oma vastuualueensa - koristelu, musiikki, ruoka, vaatetus ja viihde. Oli uskomatonta nähdä, mitä 85 luovaa, motivoitunutta ihmistä saa aikaiseksi alle kahdessa päivässä!


NÅGON t.o.m. gjorde små tossor åt alla fina stolar ;) - JOKU jopa väsäsi pienet tossut kaikille hienoille tuoleille

DET tog sin lilla tid att trycka & måla alla borddukar - KESTI jonkun aikaa saada kaikki pöytäliinat painetuiksi ja maalatuiksi
KAZOO-orkestern spelade såväl Star Wars som 20th Century Fox-fanfar. - KAZOO-orkesterilta sujui niin Maija Mehiläisen kuin Indiana Jonesinkin tunnari.
PÅ KVÄLLEN fick vi njuta av poi-jonglörer såväl utan som med eld. ILLALLA saimme nauttia poi-jonglööreistä sekä perinteisin että tulipalloin.

 På söndag var det sedan dags att städa upp. Snyft. Jag stannade ännu en natt på borgen tillsammans med teamet, vi hade ett härligt lägerbål och tittade på stjärnskott. På måndag morgon styrde vi sedan kosan hemåt och mot verkligheten.

Sunnuntaina oli lopulta siivouspäivä. Nyyh. Jäin vielä tiimin kanssa yhdeksi yöksi linnalle nauttimaan ihanasta leirinuotiosta ja tähdenlennoista. Maanantaiaamuna oli sitten aika suunnata kohti kotia ja todellisuutta.